Släkthistoria
Skalmsta Gård är en familjegård som gått i arv sedan fem generationer.
Vi som äger gården idag är tre syskon och vår farfars farfar var hemmansbrukaren
Anders Mattsson som brukade gården 1862-1866.
Vår släkts historia på gården har en dramatisk början:
Anders fick tillsammans med Greta Stina Jansdotter sex barn.
Greta Stina kom också från trakten, då man inte reste så långt på den här tiden. Från den här tiden finns skifteskartor och på gården fanns två stomhushåll.
Till familjen Mattsson /Jansdotter hörde även det övriga folket på gården. Det var släktingar och drängar och pigor. Det hus som ligger mot gården på vänster sida från stora huset sett, kallas av ålder för just Drängstugan. Annars bodde tjänstefolket i huset med familjen.
Dödsfall
Anders och Greta Stina gifte sig år 1849, men det var först år 1862 som de kom till Skalmsta. De hade fyra barn med sig, och skulle komma att få två till tillsammans. Bara en dryg månad efter att de flyttat in dör deras 10-årige son Anders. De har dessutom en helt nyfödd, deras femte barn, Albina, och dödsfallet tar naturligtvis mycket hårt på föräldrarna. Tre år går, och de börjar få ordning på gård och hus och barn, då Greta Stina föder sitt sjätte barn. Edla Ulrika är dock klen och sjuklig och får bara leva ett år. Detta blir för mycket för Pappa Anders, som beslutar sig föra att begå en stor synd med dåtidens mått mätt. En vårmorgon hittas Anders i visthusboden där han har tagit sitt liv genom att hänga sig själv. Stor skandal och personlig tragedi för Greta Stina som nu måste axla ansvaret själv. Till råga på allt vill inte kyrkan begrava en ”sijelfmördare” i kyrkans jord, och häftiga diskussioner förs mellan dödsboet och prästen. Man beslutar sig för en kompromiss: Skalmsta By får köpa en jordplätt på kyrkogården för att begrava sin husbonde. Än idag äger Skalmsta gravplatsen och kan beskådas på nordvästra sidan av Skånela kyrka, under träden.
Omgifte
Greta Stina bor kvar själv ett par år, innan hon beslutar sig för att gifta om sig. Hon väljer Carl Fredrik Haglund som äkta man och de två tillsammans med de fyra barnen Carl August, Albina Lovisa, Christina Matilda och vår farfars far Johan Axel skapar sig en tillvaro på Skalmsta.
Av de sex barnen som Greta Stina födde var det alltså fyra som nådde vuxen ålder. De tog dock flera fosterbarn till familjen, vilket var mycket vanligt. Fattigstugan i socknen låg på vägen mot kyrkan från Skalmsta sett, och här auktionerade man ut barn till människor som begärde lägst ersättning för att ta hand om dem.
Runtom gården fanns flera backstugor och ett soldattorp. I backstugorna bodde endera människor som kom och gjorde dagsverken på gården, eller de gamla som tjänat eller brukat gården tidigare och nu lämnat över till yngre. Greta Stina överlevde även sin andra man och bodde länge i en backstuga som låg vid skogskanten upp emot travbanan. Hennes son Johan Axel, som tar över gården 1881, skrev kontrakt med sin mor om att förse henne med ved, säd och andra förnödenheter.
Statare
På andra sidan vägen, huset längst norrut, heter platsen Skalmstaberg och tjänade tidigare som statarbostad på Skalmsta. Här fanns två lägenheter där de anställda familjerna bodde. Statarna hade låg status i samhället. De var fattiga, jord- och egendomslösa, och anställdes ofta bara för ett år i taget. Lönen betalades ofta i natura – ved, potatis, säd och bostad. De sista statarna som bodde här hette Lövgren och Sandén. Min farmor, född 1909, kommer ihåg dessa människor väl. Statarsystemet avskaffades 1945 i Sverige.
Prästgården
Skånela Prästgård ligger mitt emellan Skalmsta och Skånela kyrka. Prästgården ägs av Svenska kyrkan men är utarrenderad till privatpersoner.
Ett brev daterat år 1650 visar på att marken som prästgården nu har en gång i tiden tillhört Skalmsta By. I Skalmsta by fanns (åtminstone 1650) tre tomter, men endast två var bebyggda. Den tredje brukades av prästen, men prästen har troligen aldrig bott i Skalmsta By. Det har istället byggts en särskild prästgård på den nuvarande platsen och prästgården har då legat i skifteslag med de andra två husen i Skalmsta By. Sålunda redovisas ända till skiftet 1850 tre skiften på Skalmstas ägor. Ägorna var då ca 1/3 större än de är idag. För Skalmstas del innebar skiftet att den sydvästra delen av byn styckades av så att prästgården fick sina tegar samlade, och de två andra husen fick sina tegar ihopslagna till en sydlig och en nordlig sida.
Skånelaholm
Skånelaholm uppfördes som säteri år 1641 av Anders Gyldenclou. Han hade blivit adlad av Drottning Kristina, fått mark och avhyste de få husen med inneboende familjer i Skånela By, för att få ihop till fler mantal, nog för att hysa sitt gods. Skalmtas bönder var knutna till Skånelaholm på det sätt att det var den stora arbetsplatsen i byn. Här fanns lyxen men också det hårda arbetet. Under ett par perioder på 1700-talet hörde Skalmsta till Skånelaholm och bönderna var då tvingade att göra dagsverken på slottet. Skånelaholm är idag väl bevarat och har en mycket fin samling av föremål. Slottet ägs nu av Kungliga Vitterhetsakademin och har öppet sommartid.
Skånela Kyrka
På söndagarna är det gudstjänst i vår vackra kyrka från 1100-talet. Kyrkan är byggd på en höjd och låg då den byggdes i nära anslutning till sjön Fysingen som hade förbindelse med Mälaren. Kyrkan dateras till 1160 och antas ha byggts under överinseende av tyskar som kommit söderifrån efter domkyrkobygget i Lund.
Den är ovanlig på så sätt att den har sitt torn i öster, något som endast tre andra kyrkor i Uppland har. I en nisch i norra kapellet står kyrkans stolthet. Det är en mycket fint bevarad madonnabild från början av 1500-talet.
Kyrkan har haft stor betydelse för invånarna i Skånela. Den var samlingspunkten för de utspridda gårdarna och här togs saker som rörde det dagliga livet upp. Vissa källor menar att det på denna plats tidigare stått en ännu äldre träbyggnad som tjänade som samlingsplats före kristen tid.
På denna kulle där kyrkan tronar kan man verkligen känna tidens vingslag och sitta och begrunda 1000 års samlad kraft på ett och samma ställe! Gudstjänst på söndagar och öppen under helgen på sommaren. Väl värt ett besök!
Klockargården
Klockargården ligger till vänster om kyrkan och mitt emot ligger Skånela Hembygdsmuseum. Här finns en fångbod samt ett tingshus som är hämtat 3 km norrut i Kimsta by, samt en kvarn från Hargsbro. Museet är öppet ett par helger under sommaren men kan visas av oss om så önskas. Här anordnas Skånela marknad i augusti månad.
Välkomna!